|
”Släktkrönika” Så här berättar vår faster Inez Persson: " Er pappa, Tage's, morföräldrar hette Elna och Nils Sträng. Han var indelt soldat och de hade ett litet torp som brukligt var. Jag vet inte hur många barn det var men min mormor hette Anna.
Anna Göransdotter f 1794.......................................................................Pål Persson f 1792 d
Hon brukade tala om moster Karna och så fanns det en son, Anders som reste till Amerika, han blev sedan svåger med morbror Karl.
Nils-Pålsson Sträng f 1823 Dessa människor levde på Österlen omkring Bellinge-Sudartorpet. Jag tror i Skårby men är inte säker. De ligger i alla fall begravda på Marsvinsholms kyrkogård. Nu är gravstället jämnat med marken men för en 10-15 år sedan fanns en mycket imponerande stor sten av granit med tjocka järnkättingar omkring. De hade det tydligen gott ställt. Mer vet jag inte om dessa personer. Ovannämnda Anna Sträng gifte sig med Anders Håkansson. Om honom vet jag bara att hans far var spelman, han spelade fiol, det gjorde morfar med. Han hade ett öknamn ”Klunken” och det fick morfar och min morbror Nils också heta, jag ska senare förklara varför.
Anna Nilsdotter Sträng, f 1853 Min mormor och morfar, alltså Anna och Anders Håkansson, var födda 1853 respektive 1852. Mormor dog 1934 och morfar dog i januari 1919. De var ett par mycket arbetsamma människor. De arrenderade 1900 en fin gård som hette Sudartorpet. Det brändes ned 1910 eller 1912 p g a min mors yngste bror anlade eld, men det blev aldrig uppdagat. Det byggdes upp en ny gård som finns än i dag men familjen tvingades flytta p g a denna odåga till son, Nils hette han. Han kunde b l a inte låta bli att tjuvjaga på godsets domäner.
Vet inte vad detta är för gård eller personer men Almas home står det på bilden De flyttade till Blentarp Nr 6 och 7. Där har jag tillbringat en sommar med hela familjen år 1917. Gården var ganska stor 90-100 tunnland. Utav denna gård finns numera kvar en bit av en vägg samt foderbordet och ett körsbärsträd. Allt mitt i skogen, ty där är planterat gran och fur på all jorden. Helmer, jag, Tina och Oskar har varit där många gånger på senare år. Morfar och mormor fick sju barn. Johanna, Elise (vår mor)(farmor), Karl, Johan, (död i galopperande lungsot bara 16 år gammal. Han ligger begravd på Sörde? Kyrkogård) Kristina, Nils och Alma. Johanna det äldsta barnet gifte sig med Nils Hansson i Blentarp. Han ägde en liten gård om 25 tunnland och de fick två barn, Henning och Helga. Henning gifte sig och köpte gården men han dog endast 45 år gammal. Gården brukas nu av en son till honom och nästkusin till våra barn. Karl reste till Amerika år 1900 med 30: - i respengar. Han skaffade sig en familj i North-Dakota . Han gifte sig med en svenskättling. Hennes syster var gift med Karls morbror Anders så de blev alltså svågrar. De fick många barn som alla lever i Amerika. Min mor Elise (vår farmor) reste till Grönadahl i Fuglie som städerska. Först hade hon suttit hemma och vävt till en affär i sex år, sen gått på Folkhögskolan i Skurup. Det ansågs mycket fint på den tiden. Kristina var också hemmadotter men blev tvingad att gifta sig med en Per Påhlsson. Mor hade en bruten förlovning bakom sig han hette Lövgren och var murare från Rydgård. Det var orsaken till att hon reste hemifrån.
Från vänster Johanna, Elise(farmor), Karl, Kristina och Nils. Bilden tagen ca 1947
Kristina och Per fick tre söner, Tage, Jean och Harry. De hade en liten gård i Blentarp som hette Mellanmöllan. Gården innehas idag av yngste sonen Harry. Han gifte sig med Doris och fick en dotter. Han är mycket intresserad av politik och har kommunala uppdrag, samtidigt är han lantbrevbärare. Äldste sonen Tage blev mejerist och flyttade till Vänersborg. Han gifte sig med en flicka som heter Astrid och som tidigare hade en son. De fick tillsammans två mycket vackra flickor. Tage dog i MS 1966 eller 1967. Så kommer vi till Jean en trevlig lång och snygg kille med lockigt hår. Även han blev mejerist. Han gifte sig inte förrän vid 35 års ålder med en trevlig flicka som ännu sitter på Telegrafverket i Malmö. Han är på en firma som heter Mataki. De fick också två vackra flickor. De bor i Limhamn. Nils övertog gården när morfar dog 1919. De hade det mycket gott ställt, mina morföräldrar, eget tröskverk, stenkross, många kor och vackra hästar. Två av dessa hästar, svarta, blev sålda till Helsingborg som likvagnshästar. Det påstods att de fick 5 000 kronor för dem då. Det blev en hel del pengar, bara lösöret blev sålt. Min morbror Nils, odågan, köpte väl det mesta. Min Far var så arg och ville gå till advokat men fick inte för min mor. Nils hade ju alltid bott hemma men även haft hand om pengarna. Nu begärde han 10 000 kronor i lön. Tänk vilken summa år 1919 när en arbetare hade 2.50 kr om dagen i lön. Sen fick landsfiskalen 10 000 kronor för att han hade hållit i trådarna och ordnat auktionen. Inte att undra på att Far blev rasande. Syskonen fick visst 1 500 kronor var men Amerikanarna fick aldrig något. Sen tog han, Nils, ut mormors pengar också. Mormor kunde inte läsa eller skriva. Hon visade mig en bankbok, en gång hade det varit insatt 36 000 kronor. Morbror Nils ville gärna spela herreman, sitta på gästgivaregården i Veberöd och ge en hundralapp i dricks, han var flott värre. Men så fick han också spela konkurs 1921. Då hade han förskingrat mormors pengar också. Hon fick tillbinga sina sista år i ett litet dåligt hus. Hon hade höns, sålde äggen men även dessa pengar tog han från henne, stackars gamla mormor. Hon dog 1934 alldeles utfattig. Så var det Alma den yngsta av mors syskon, hon blev förstås tidigt ovän med denna idiot till bror. Hon skrev en gång i hastigt mod ett brev till sin storebror Karl i Amerika och efter ett tag kom det en biljett. Då hade hon ångrat sig och grät över sin situation. Hon reste år 1914 med ångaren Lusitana. Hela tiden voro de jagade av tyskarna. Båten blev sänkt på återresan från USA. Min syster Tina som då var 10 år gammal berättade hur mormor sprang och höll i tågvagnen så länge hon kunde när Alma skulle resa blott 20 år gammal. Mormor grät när Alma reste och hon fick heller aldrig återse henne. Alma gifte sig med en farmare och fick även hon många barn som lever i Amerika.
Alma, farmor Elises syster Morbror Nils gifte sig aldrig, men han hade ändå två barn som lever och bor i Blentarp. Sonen Anton som är en gammal ungkarl och dottern Karin. Karin är gift men jag vet inte med vem. Mormor och morfar ligger begravda på Blentarps kyrkogård. Även de har en fin gravplats med en rund svar sten i marmor med guldtext. Nils har också sin gav där liksom moster Johanna hennes man Nils och deras barn. Min mor Elise var född den 10 december 1877. Mor reste alltså till Grönadahl i Fuglie omkring 1901-1902. Där träffade hon min far och er farfar, Gustav Persson. Han var född 1880 den 3 juni som son till Snickaremästaren och Husägaren Per Olsson och hans hustru Boel född Andersson från Fuglie. Min far var den tredje Gustav två före honom var döda och min farmor beklagade ibland att han fick leva. Jag skulle kunna berätta mycket om min far.
Elise och Gustav dvs Farmor och Farfar
När hag började att forska i min släkt skulle det visa sig att faster Inez hade rätt i det mesta! Jag hade fler fastrar och enligt faster Hillevi (Fredriksson) är släkten Bååths stamtavla som följer.
Boel (Gustafsdotter) och Per Olsson farfarsmor och farfarsfar
Släkten Baad, bördig från Danmark (Blått inom parentes är mina kommentarer till faster Hillevis redovisning.) • Mogens Baad, rådman och fogde 1400 talets början ( möjligen släktens anfader ej belagt) • Mogens bror Hans Baad V Värlinge - ” - (?) • Hans son Jöns Hansson Bååt V Vemmerlöv (f troligen 1659 - d ?) • Sven Baad, rådman Ystad död 1532 (stämmer enl forskning och olika källor) • Jens Baad, tingsfogde Oxie, Hyllie levde 1532 (stämmer eo) • Peder Baad, lantbonde Naffentorp levde 1547 (stämmer eo) • Nils Baad, hemmansåbo Naffentorp död 1583 (stämmer eo) • Peder Baad, Sjörup 1606 - 1635 (stämmer eo) • Olof Pedersson Bååth 1623 -1688 (stämmer eo) • Boel Jönsdotter ? - 1748 ( gift med Truls Olofsson Bååth 1666-1709) (stämmer eo) • Mickel Jönsson 1697 - 1747?( ?) • Marna Mauritsdotter ( gift med Jöns Trulsson Bååth) • Jöns Trulsson Bååth Sjörup 1703 - 1766 (stämmer eo) • Mätta Mickelsdotter f i Klörup, d i L Alstad 1742 - 1784 (gift med Olof Jönsson , stämmer eo) • Olof Jönsson L Alstad 1733 - 1798 (stämmer eo) • Maurits Olsson, djurläkare 1776 - 1847 (stämmer eo) • Ola Mauritsson L Slågarp !807 - 1884 (stämmer eo) • Per Olsson, snickare Fuglie 1844 - 1922 (stämmer eo) • Gustav Persson, diversearbetare 1880 -1959 (stämmer eo) • Tage Persson, reparatör 1919 - 1979 (stämmer eo) Fastrarna Inez och Hillevi har till min förvåning nästan alla rätt har släktforskningen senare visat (se länk) Min fars farmor ska ha haft en morbror som hette Höök och var med Karl XII i Poltava. (Hmmmm…, detta har jag också hört sedan jag var barn. På vinden till farmor och farfars hus fanns en kista som jag fick titta i några gånger. Där fanns en mörkblå karolinerhatt och militärpersedlar. Väldigt spännande! Men,,, slaget vid Poltava var 1709. Antag att Höök då var 29 år alltså född 1680. Gustav Persson var född 1880 hans farmor säg 50 år tidigare dvs 1830. Om sedan farmors morbror föddes 50 år tidigare ger detta ca 1780 dvs ca 100 år ”för sent” (Vi har i släkten en Nils Petter Bergström Höök född 1776 död 1846 men samband med honom har jag inte klarlagt ännu.) Min farfar var som sagt snickare. Han gick till sitt jobb i Malmö på söndagsnatten och sen hem igen på lördagsnatten vecka ut och vecka in. Han var en mycket respektabel människa. Det är väl den enda människa som vår far var rädd för. Som barn mins jag vilken respekt han hade med sig. Farmor var en liten gullig rund gumma med mittbenat grått hår. Varje dag gick jag in till farmor, om jag hade varit i skolan eller bara hos handlaren. Idag har jag inget att ge dig sade hon en gång och så fick jag en sockerbit. Jag älskade min farmor. De hade följande barn, jag vet inte om det är rätt ordning på dem men farbror Olof var äldst. Han bodde i Köpenhamn och hade eget skrädderi. Han var gift med Anna, en fin liten danska, och de hade inga barn. De hade en hund som fick sitta med till bords med haklapp på. Olof dog 50 år gammal. Farbror Lars bodde i Malmö. Hans fru hette Cecilia. De hade två adoptivdöttrar som var mycket äldre än jag, de blev visst lärarinnor. Lars var förman på Kockums. Hans fru blev ”konstig” och vandrade en dag ut till Högväg? ...och hängde sig där. Farbror Lars gifte om sig med Lilly och fick på gamla dar en dotter som heter Lilly-Britt och bor i Norrland. Farbror Edvard var yngst av bröderna. Som ung var han värvad vid Husarerna i Malmö. Han var en mycket fin man. Hans fru hette Betty. Hon var sömmerska och härstammade från Ö Grevie. Edvard var förman på Centralstationen i Malmö. De hade fem barn, Erik, Signe, Gunni, Sonja och Elvir. Erik tog realexamen men dog strax därefter i TBC. Signe gifte sig med en som hette Erik, han är död men hon lever i Malmö. Deras dotter Britt var en skönhet, hon är gift och bor i Stockholm. Det gör också Sonja Carlsson. Henne känner Ruth från den tiden de bodde i Nyköping. Deras son Håkan Carlsson är brevbärare och hans fru är hårfrisörska. Dottern till Sonja och Kurt, Agnetha, är gift och bor också i Stockholm. Det bor alltså flera nästkusiner i Stockholm. Gunni var gift med en hattfabrikör i Malmö. De var båda riktiga ”mallgrodor”. De fick två flickor varav den ena var fotomodell i USA. Gunni blev senare änka, omgift och änka igen. Den yngste sonen Elvir Persson var lokförare med sommarvilla i Kämpinge. Hans fru heter Bettan och de har visst bara ett barn. Sen var det faster Elna, hon var gift med en lantarbetare och hade två barn. En som blev smed. Anders hette han. Han bosatte sig i Hyltebruk i Småland där han hade en smedja. Han fick en dotter som är gift med en storbonde uppe i Småland. Faster Klara har hela sitt liv bott och levt i Fuglie. Hon fick tre barn innan hon gifte sig. En son heter Egon Fridh och bor i Jönköping. Han är ungkarl och i Tages ålder dvs född ca 1919. På gamla dar gifte sig Klara med Karl som var åtskilligt yngre. Han var lantarbetare och de fick en son. Vad han heter eller var han bor känner jag inte till men Klara och Karl bor kvar i kvar i Fuglie. Så var det Fars syster Elise, jag undrar om hon var äldre än far ( Hon var född 1881 och således ett år yngre) Hon var en jättegod människa som vägde över 100 kg. Hon var gifte sig med Hans Lev från norra Håslöv. Även han var snickarmästare. Han var elak och glad för sprit. De bodde på Östergård i Malmö, där han var gårdskarl. De fick sju barn, Hilda, Anna, Karl, Inez, Tage, Egon och Sonja. Hilda gifte sig med Oskar Rosberg och fick en dotter som heter Britt. Hon är lärare i Malmö, har två barn och är gift med en man på Gatukontoret. Oskar Rosberg är död sedan ett antal år. Hilda lever ensam i deras hus i Källadahl i Malmö. En fin, hjärtegod människa. Anna var mycket vacker. Levde länge ogift men gifte sig så småningom med en man från Svedala, dog strax efter och ligger begravd på Svedala kyrkogård. Karl vet jag inte så mycket om, han arbetade på en skofabrik och hans fru hette Elly. De har två barn en flicka och en pojke. Pojken heter Hans Leo och blev skeppsbyggare samtidigt med Uno (min kusin Uno antar jag, Hillevi och Nils Fredrikssons son). Han bor i Vellinge. Inez är jämnårig med mig och vi har haft kontakt med varandra sedan vi var barn. Hon gifte sig med Göte Dahl, han var på sin tid en fin fotbollspelare i M.U.F. (MIF ?) De fick inga barn, han var mycket begiven på sprit. Äktenskapet tog slut för en 15-20 år sedan. Han är död men hon bor i Malmö. Jag besöker henne då och då. Tage var en snygg och trevlig kille som läste på fritiden och blev gatuingenjör i Malmö. Gifte sig med Hanna och fick två rara barn, Ingegerd och Håkan. Håkan blev bergsingenjör och var ett tag i Stockholm. Nu tror jag att han finns i Oxelösund, gift och skild. Ingegerd är en mycket stilig flicka som gifte sig med en norsk fabrikör. Bodde ett tag i Norge men bor nu i Malmö. Tage dog helt hastigt bara 54 år gammal, jag tror att han var lika gammal som Hillevi. Egon Leo har jag inte heller träffat så många gånger sedan vi blev vuxna. Han var konduktör och hans fru heter Anna. De bor i Malmö. Jag vet inte hur många barn de har. Sonja den yngsta av familjen Leo var i ålder med vår bror Tage, alltså er far. Hon gifte sig med en pojke som var vaktmästare på Pure Pack. De hade en villa i Kulladal där hon och hennes syster Hilda drev en sybehörsbutik och Syeri. Sonja och hennes man fick en son, Roland, en stor kraftig kille som blev sjökapten. Han har nu gått iland och har en befattning i Uppsala. Hans far är död och Sonja lever ensam i Malmö. Gustav Persson och Elise Håkansson ( dvs vår farfar och farmor.) Farmor kallas felaktigt
Håkansson men heter som barn Andersson enl det patronymiska systemet.
Det är inte dock inte konsekvent tillämpat bland farmor Elises
syskon vara hälften heter Håkansson. T ex är Persson
eller Nilsdotter egentligen inte familjenamn, utan så kallade
patronymikon (=fadersnamn), dvs namn bildade efter faderns förnamn
med tillägg av -son respektive -dotter. I äldre tider var
detta bruk även inom de högre stånden. Patronymikon
var i bruk inom de flesta stånden. Men så under 1600-talet
började adeln använda sig av familjenamn. Sedan kom prästerna
som uppkallade sina familjenamn efter orter eller bildades av fadersnamn
t ex Lars -Laurinius. Efter prästerna blev det stadsbor och till
städerna inflyttade landsortsbor som började ta sig familjenamn.
Den befolkning, som stannade kvar på landsbygden, fortsatte längst
att använda patronymikon. Mot slutet av 1800-talet kom denna sedvänja
dock allt mer ur bruk, varvid oftast det sista patronymikon övergick
att bli familjenamn.Före utfärdandet av 1901 års namnlag,
fanns inget hinder att anta efternamn vilket som helst för så
vitt det inte var adligt.Vi befinner oss nu i slutet av 1800-talet därav
både Andersson och Håkansson, kanske?Göran's anm) Far och mor gifte sig år 1903. Då var Oskar redan född. De bodde de första åren hemma os min f arfar i Fuglie. Han hade ett mycket fint nybyggt hus där. Oskar som var född 1903 och Tina (Albertina) född 1905 är båda födda där. Far köpte sedermera ett eget hus i Fuglie där Helge föddes år 1907. Far hade alltid politik på hjärnan så han ville bilda en fackförening i Fuglie, men det gick galet. Bönderna blockerade honom så han fick inget arbete. De fick därför sälja sitt hus och flytta. På gamla dar träffade jag en man som arbetat tillsammans med min far när det byggde Fuglie kyrka 1904. Hans omdöme om far var mycket gott. En riktig karl som tog hand om sin familj trots alla svårigheter, - "Kvingan och glyttarna" måste ha riktig mat men själv kan jag äta gräs när jag råkar i svårigheter hade han sagt. När far sålt huset i Fuglie började eländet. Vi flyttade till Bodars och där föddes jag den 7 november 1910. Jag blev även döpt i kyrkan där. Sen flyttade vi till Skegrie där Hillevi kom till världen den 7 augusti 1913. Det första världskriget började och far blev inkallad till mobilisering. Jag minns att han tog mig i famnen på perrongen och sa "vem ska nu försörja dig min lilla tös". Det var ett långt godståg med öppna vagnar där det stod en massa karlar och sjöng. Sverige var mycket tyskvänligt på den tiden och mycket av vår matproduktion gick till tyskarna med vår Drottning Wicktorias goda minne. Jag tror att min bror Karl-Edvin (Kalle) också födes i Skegrie men är inte säker på detta. Han föddes den 12 december 1915 mitt under kriget. Han var en söt liten grabb men o så blyg. Snart flyttade vi igen, denna gång till Steglarp. Där började mina fattiga barndomsår någon gång 1915 eller 1916. Det första världskriget pågick alltjämt och det fanns inte mycket mat att köpa. Tina och Oscar hade redan i 6-årsåldern skickats till mormor och morfar där de skulle få det bra trodde mor. Mat fick de men också hårt arbete med allt som de kunde göra på en bondgård. Skolan kom i andra hand och en termin hade Tina bara gått 3 veckor i skolan. Mina äldre syskon var alltså aldrig hemma när jag växte upp och vi var som främlingar för varandra de gånger vi träffades. Därför blev det Helge och jag som växte upp tillsammans och delade våra bekymmer och glädjeämnen. Det är därför inte konstigt att han betydde så mycket för mig och var mig närmare än något annat syskon. Den sorg jag kände när han gick bort går inte att beskriva , min ungdom tog slut och jag blev gammal vid bara 19 års ålder. Vid den tiden hade jag sällskap med en trevlig grabb. Han blev sjuk och gick bort i TBC bara ett par år senare, 1931. Detta tog hårt på mig. Tage har jag redan berättat föddes den 7 januari 1919. Jag tyckte alltid mycket om min lille bror men det var ju en stor åldersskillnad och han var bara 6 år när jag flyttade hemifrån så jag har inte så mycket att minnas. Det är väl inte så konstigt att det inte blir så fin samanhållning när man inte växer upp tillsammans. Man känner ju knappast varandra men vi träffades då och då någon söndag när jag var ledig. Då brukade vi fyra som var äldst sitta och prata med mor och våra bröder Helge och Oskar om deras flickor och Tina och jag om våra erövringar. Mor skulle veta allt, det var så självklart. Sen brukade det bära av till dans. Mor dog den 30 mars 1950, far den 13 december 1959. Helge dog den 13 juli 1930, Oscar den 9 maj 1975, Tina den 1 september 1977, Tage den 25 december 1979. Det är konstigt att det är 2 år 3 månader och 3 veckor mellan Oscar, Tina och Tages dödsdagar. Oscar gifte sig aldrig. Tina var förlovad med en som hette Edvard Nordgren från Ystad och fick med honom Alva född den 5 september 1929. Inez gifte sig den 14 april 1934 med Helmer Persson från Trelleborg, de fick ett dödfött barn 1934. De adopterade Gert-Ove född den 30 november 1943. Hillevi gifte sig med Nils Fredriksson från Trelleborg och de fick sonen Uno den 10 oktober 1943. Karl-Edvin gifte sig med Siri Olsson från Trelleborg de fick sönerna Leif född den 7 april 1944 och Kai född den 14 februari 1949. Tage gifte sig med Ruth Österling från Trelleborg och de fick sönerna Göran född den 7 juni 1944, Jan-Åke född den 9 mars 1947 och Lena född den 6 februari 1952. Jag vill lägga till att familjen flyttade tillbaka till Fuglie 1925. Tage gick i skolan där. År 1930 omkom Helge och då kunde vi inte bo kvar där. Det var synd för det var den bästa bostad som familjen någonsin hade. På våren 1931 köpte far och mor huset i Östra Grevie som sedan släkten innehade till 1978 då det blev sålt sedan Tina avlidit. Helge ligger begravd på Fuglie kyrkogård och de andra på kyrkogården i Östra Grevie". Inez slutar HÄR sin berättelse med hänvisning till Kyrkoböckerna i Hammarlövs prästgård samt arkivet i Lund om vi vill forska vidare i släktens historia. Det har jag också gjort och det mesta stämmer ganska väl. Vidare forskning planeras när tiden räcker till. Se, länken egen släktforskning
Slut
|
.
..............................................................
